Varför tror sossar att dom har mer rätt än andra att mygla?

Kan det bero på att dom under väldigt många år varit så dominerande i svensk politik, så dom till slut trodde att vi var till för dom och inte tvärtom?
Nu är det Wanja - igen. Mona Sahlin har ställt sig på hennes sida. Nån som är förvånad? Mona "snodde åt sig" 53.000 kr från oss (staten) och tar man upp det så blir hennes ögon aningen snedare och hon (hån-)flinar (det är svårt att se om Mona ler eller hånler, tycker jag) att det ju bara var 2 Toblerone det handlade om. Men det var det inte. Den socialdemokratiska förnekelsemaskinen har skickligt präntat in dessa jämrans Toblerone i folkets medvetande, så numera skrattar vi lite till mans åt att hon kunde kickas ur regeringen för en sån struntsak. Äckligt.
Men åter till Wanja. Hon satt i 24 styrelser förutom att hon var heltidsarbetande LO-ordförande. Eller jobbar hon bara deltid på LO, har jag missat nåt vad gäller hennes arbetstid? Nä då. Heltid ska det vara. Tidningarna började ifrågasätta hur i helskotta hon kunnat sköta sitt heltidsjobb och samtidigt vara alert styrelseledamot i 24 styrelser. Vad gör Wanja då? Jo, hon går ur ett gäng styrelser. DOM HON INTE FÅR BETALT FÖR ATT SITTA I! Snacka om girig. Och snacka om blind/okunnig/lat/nyttig idiot (välj det lämpligaste) kvinna. Och som kvinna kan hon säga att hon nu förföljs av mediadrevet just för att hon ÄR kvinna. Jisses. Nu ler hon in i kameran och "har klarat sin värsta kris hittills". Jojo. Jag hoppas medlemmarna i LO inser att dom behöver en ny ledare och det fort, helst igår.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen; Wanja ska inte ha en spänn av mina fackavgifter! Jag är en av dom som försörjer henne och jag kräver att hon avgår. Jag kan gärna ta över hennes styrelseuppdrag - jag skulle klara det galant. Har suttit i styrelser förr, ifall nån undrar.

Är det inte dags att skrota LO nu?

Så har äntligen verkligheten kommit ifatt LO- och sossetopparna. Nu när förnekelsemaskineriet inte längre fungerar (började kanske dö redan med Palme?) så ser vi gång på gång hur dessa maktfullkomliga så kallade pampar skor sig och villigt agerar nyttiga idioter när kapitalet behöver det. Ett kapital som ofta styrs av f d sossepampar.

Jag har sett hur de så kallade förtroendevalda krumbuktat sig i styrelserum. Jag har sett hur imponerade dom varit över att få vara så nära MAKTEN att dom skrivit på nästan vad som helst för att få fortsätta vara med. Jag har sett vad som hänt med dom som ifrågasatt och inte skrivit på. Sett vad fackföreningsrörelsen gjort med och mot dessa rakryggade och modiga människor. Det är inte roligt, det är en skam hur korrupta fackledare agerar mot dom som ifrågasätter och undrar hur det kommer sig med ex vis dessa höga bonusar. För det är aldrig dom från kapitalets sida som jävlats, det är fackföreningspamparna. Manhar uteslutits, förtalats och rent av mobbats så till den milda grad att man till och med brytit ihop och blivit sjukpensionär.

Jag har sett hur f d högt uppsatta politiker skott sig (både vad gäller löner och bonusar samt bidrag från "rörelsen") när dom lämnat politiken och gått över tillnäringslivet. Politiker som i färegående andetag pratade väldigt illa om finansvalpar och giriga kapitalistsvin. Jag har sett hur intimt vissa företag och staten har arbetat tillsammans, på den röda tiden. Jag har sett bevis för att högt uppsatta sossepolitiker och fackpampar har pengar undangömda på en brittisk kanalö. Pengar som enligt min dåvarande källa då, på 90-talet,förvaltades av Björn Rosengrens son. Det skulle vara oerhört intressant om Janne Josefsson ville ta och gräva i detta för att kolla sanningshalten. Min källa har aldrig tidigare fört mig bakom ljuset och jag har ingen anledning att tro att så är fallet med detta heller.

Att som Lundy Wedin säga sig vara kränkt och förd bakom ljuset är patetiskt och oförskämt. Om hon inte har haft koll på vad hon godkänt, så har hon inte skött sitt jobb och ska alltså UT med ändan först. Nu på studs! Att missköta sitt jobb så kapitalt (haha) tyder på en nonchalans som gör mig helt mållös. Var hon ens på plats? Eller har hon lyft feta styrelsehonorar utan att ens göra skäl för dom? Eller är hon bara ovanligt korkad? Vad vet jag, vad vet jag. En sak vet jag dock med säkerhet; Det är dags för fackföreningsrörelsen att rensa i dom egna leden. Rensa bort allt ruttet och anfrätt, så grenen blir frisk igen. Tycker jag.

Monica Antonsson, jag pudlar mig

Jag har, liksom så många andra, stått på Liza Marklunds sida i Gömda-bråket. Jag har trott att Monica Antonsson är nån sorts rättshaverist och mest tyckt hennes bok är ett patetiskt försök att ta sig plats i rampljuset. Tills nu. Med våldsam kraft har verkligheten knockat mig och jag tror mig förstå hur det ligger till.

Att Marklund och Guillou har sån makt över våra medier är skrämmande och får mig att tänka på hur det måste ha varit i östblocket när det begav sig för kommunisterna. Jag har nu förstått skillnaden i att vara hotad och att känna sig hotad. Jag har läst och läst och förstått att Socialtjänsten nog hade helt rätt när man i stället för att skydda Mia, ansåg henne olämplig att ta hand om sina barn. Jag undrar hur det sett ut idag om inte Liza Marklund hjälpt Mia köpa biljetter till Chile och alltså att fly från Socialtjänstens beslut att frånta henne barnen i stället för att fly från den enligt henne hotande mannen.

Jag är besviken på Liza Marklund. Jag är besviken på Jan Guillou. Jag är besviken på att medievärlden går i deras ledband och jag är besviken på mig själv för att jag inte såg hur landet låg. Jag som kaxigt brukar säga att jag kan lukta mig till lögner märkte ingenting. Förrän nu när det formligen stinker.

Dock håller jag med Liza Marklund om att Sverige inte kan skydda sina kvinnliga medborgare från misshandlande män. Jag känner kvinnor som lever under skyddad identitet men som ändå letas upp av släktingar till mannen eller av lismande egna bröder som mer än gärna vill fullborda det som den fängslade mannen inte lyckades med - att döda kvinnan. Dessa kvinnor (och deras barn) har inte ett värdigt liv. I stället för att gömma sig och leva som flyktingar i sitt eget land borde dom ges trygghet. Det är männen som ska straffas/behandlas. Sätt fotboja på dom, sätt fotboja på varenda jämrans manlig släkting som hjälper till att hota. Skeppa hela hydret till en öde ö, släng ner dom i nån gruva - gör vad tusan som helst men gör det mot männen och låt kvinnorna och barnen leva sina liv i fred och frihet.

Älska din nästa såsom dig själv

Det finns mycket klokt i Bibeln. Ovanstående texempel.

Är det därför vi har så mycket osämja och tråkigheter i världen? För att så många människor inte kan älska sig själva?

Allt vad I viljen att människorna skola göra eder det skolen I och göra dem.

Ännu ett par kloka ord. Men är det verkligen illa vi vill göra varandra? Ser ju så ut när man ser sig om i världen och bläddrar bland braskande rubriker. Är det i så fall för att vi själva inte anser att vi förtjänar att behandlas med vänlighet och respekt, som vi inte heller kan/vill behandla andra väl? För att vi inte ens älskar oss själva? Där kom bumerangen tillbaka. Kan vi inte älska oss själva så kan vi inte älska någon annan heller. Glasklart. Men varför är det då så svårt att älska sig själv? Är det för att vi fått lära oss att egenkärlek är fult och skamligt? Tror nog det jag.

Nej, go vänner. Sträck på er, se er i spegeln och tala om för er att ni är toppen och mer än väl värda att älska. Gå sen ut och var vänliga mot era medmänniskor, så får ni (i dom allra flesta fall) vänlighet tillbaka. Och mår bättre, och blir gladare, och tycker allt är lättare att stå ut med.

Insha-Allah

Tänk dig att du vill bygga bostäder på Södermalm. Du vill samtidigt bygga bort bullret från tågen och tänker göra det genom att bygga bostäderna över spåren. En fin tanke, eller hur? Tänk dig att en del av bostäderna kommer att ligga just där Tantogården är och tänk dig dom protester som dessa planer kommer att innebära. Tänk dig sen att Tantogården av oförklarlig (förmodligen elfel säger min vän brandmannen) anledning plötsligt en dag brinner ner till grunden. Himla tur för dig eller hur? Särskilt som gården inte kommer att byggas upp igen.

Nu slösar jag bort en dyrbar semestervecka på ingenting

Jag ledig. I en hel vecka ska jag göra ingenting. Ingenting förutom att skriva och måla. Och för många är det ju just ingenting. Att var konstnär är att inte ha ett riktigt jobb att gå till, att leka sig fram genom livet. Verkar folk tro. Likadant är det med att vara författare. Jag känner en författarinna som skrivit många böcker och lever gott på inkomsterna från dom, men fortfarande får frågan vad hon arbetar med egentligen.

Jag är i första hand kulturarbetare. När jag målar (ett konstnärskap som ekonomiskt går ihop ganska exakt) är jag lycklig. När jag sitter vid datorn och ljuger ihop en bok känner jag mig lite som Gud nog känner sig. Jag har makt att bestämma över liv och död. En skön känsla. Jag kan uppfinna nån otrevlig typ som jag sen krossar ordentligt, och nästan alltid bär det där kräket drag av nån som på något sätt korsat min väg och betett sig svinaktigt mot mig eller nån jag känner. Kanske borde alla mord- och hämndlystna människor runt om i världen sätta sig ner och skriva en riktigt blodig roman i stället för att leva ut sina frustrationer och sitt hat i verkliga livet? En tanke bara.

I sista hand är jag statsanställd. Jag arbetar inte där jag arbetar för att det är det allra bästa och mest spännande jag kan tänka mig. Jag gör det för att överleva. Men jag gör det bra, jag är effektiv och kunnig. Bara för att man inte har jobbet som passion får man inte slarva med det.

Nu har jag som sagt slängt en semestervecka i min kreativa papperskorg. Slösar bort den på att leka konstnär och författare. Och gissa vad? Jag älskar varje sekund!

Varför mistolkar folk hellre än dom lyssnar och förstår?

Bara för att jag kan se dom ekonomiska fördelarna för staten som Vickans bröllop innebär, betyder inte det att jag är rojalist. Bara för att jag ogillar Israels politik och förtryck av det palestinska folket betyder det inte att jag är anitsemit. Folk har en märklig förmåga att tolka in sånt som inte finns om man råkar uttrycka en åsikt i nån fråga.

Shit happens at least once a day

Oh shit, I just run out of vermilion red and neither Masters nor Jordi (shops for painters) open until 11.

Why don´t make the colour yourself, you might ask. Well, plainly because I don´t know how. I want that specific colour so I just have to wait for another hour before taking a walk to buy it.

It sucks. If I had planned this day of painting better, I would have found that almost empty bottle yesterday noon.