Jag längtar efter att få måla igen!

Jag längtar efter att få måla igen. Så fort jag får ihop pengar ska jag köpa dukar, nya penslar samt färger och ett par spackelspadar. Även om höstens utställning blev inställd (för att jag inte har råd med gallerihyran) finns ju inom mig behovet att måla.

Det är när jag målar jag är lycklig på riktigt! Det är när jag står med färg på händerna och i ansiktet (blir så när jag har bort nån bångstyrig hårtest) och attackerar duken med färg genom att använda penslar, trasor, svampar, palettkniv och spackelspade som jag känner mig hel. Då landar jag på något märkligt sätt. Då glömmer jag värken och annat elände. Då bara finns jag och jag känner mig som en del av något större.

Synd att det är en dyr hobby. Synd att jag egentligen inte har råd att ha en dyr hobby.