Nästa utställning närmar sig med stormsteg / Niki

Fredagen den 25 april bär det sta igen. Det har redan börjat pirra i magen av oro och förväntan. Att ställa ut sina målningar är lite som att fläka sig ut och in samtidigt som man springer Kungsgatan fram och tillbaka helt naken. Läskigt är bara förnamnet. Inför varje utställning går jag till pantbanken med mina juveler (låter det!) för att få ihop till gallerihyran som brukar ligga på 6.000 kronor, vernissagekort som kostar cirka 1.500 kr samt dukar och färger för tusentals kronor. Sen målar jag för brinnande livet och kämpar för att tänka bort den där klumpen av oro som envisas med att värka mitt i magen.

När jag målar är jag som lyckligast. Värken brukar hålla sig borta då, men kommer tillbaka med förnyad kraft efter nån timme. När jag målar är jag ett med mig själv på ett sätt jag aldrig är annars. Det är lite som när Susanna Kallur springer häcklopp och låter häckjävulen ta över. Jag låter målarjävulen ta över och följer bara med. En underbar känsla som rekommenderas å det varmaste!