den 28 januari 2008

Finns det bara dolda livsfarliga sjukdomar att skriva om?

Så var vi här igen då. Måste du gå upp och kissa om natten så har du hjärtsvikt. Har du fel mått på fötterna så har du en livsfarlig hjärtsjukdom. Jisses. För bara några dagar sedan hade min hypokondriska väninna en livsfarlig dold sjukdom, vilken började med oro. Vem fan är inte orolig då och då? Är man dessutom ständigt orolig, en ängslig typ, så är man inte bara ett lätt offer för eskulaper och hälsokostförsäljare - man är även målgrupp för tidningsredaktörer som tydligen älskar att skrämma upp folk med dessa dolda och alltid livsfarliga sjukdomar. Idag är det Expressen. I morgon är det väl Aftonbladet igen. Jisses.

Nu väntar jag bara på att telefonen ska ringa och att jag ska få höra min hypokondriska väninna flämtande berätta om att hon förmodligen har dom här hjärtfelen. Båda två för säkerhets skull. För visst går hon upp och kissar om nätterna. Varje natt. Och nu har hon bergis mätt fötterna och självklart upptäckte hon då att hon har den där livsfarliga hjärtsjukdomen.

Om nån kommer på ett piller som botar hypokondri, så säg till mig. Jag vill ge väninnan ett lass.

Etiketter: ,

2 kommentarer:

Anonymous Peter sa...

Hehe.. Det är väl inget att skratta åt egentligen, men jag känner igen mig själv, hypokondriker som man är... Så jag skulle också vilja ha ett piller som botar hypokondri :)

Fast jag tror det har lugnat ner sig lite, men jag köpte Expressen bara för att jag fick syn på det där om fötterna :)

den 31 januari 2008 10:53  
Anonymous Anonym sa...

Jag har alltid sovit lite. Sover knappt två timmar i sträck. Går upp på nätterna. Ofta får jag läsa om min korta livslängd, mina besvär, hur jag åldras i förtid. Visst känner jag att jag sover lite, att jag får problem med minnet emellanåt men VILKA får inte det? Jag har en mor som är likadan. Hon är 81 och superpigg och ser minst 10 år yngre ut än vad hon är. Jag är så tacksam att jag har henne så att jag kan koppla av och säga till alla som ojjar sig att jag har faktiskt bestämt mig att min dåliga sömn spelar ingen roll. Jag vägrar att hetsa upp mig. Ligger kvar i sängen och fantiserar om min öde ö och vilka jag har där. (Ja jag har också en.) Det konstiga är att ju äldre jag blir ju lättare somnar jag. Eller så är det ett lugn ma får som gör att det blir lättare. Frågade Mannen om Ralph Lundsten. Han hade bra koll på honom. Han jobbar på Musikgymnasiet Rytmus och där har de haft studiebesök till Ralphs studio. Ja det blev lite blandad kompottsvar på allt jag nu läst :)/Rosa

den 26 februari 2008 20:56  

Skicka en kommentar

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida