F-n vad det är trist att städa och tvätta

Om jag hade råd skulle jag köpa mig ett hembiträde. En som städar, tvättar och stryker. Det är så jämrans trist att utföra dessa sysslor. Det är väl egentligen en enda sak som som är värre och det är att ha det lortigt omkring sig. Så därför pinar jag min ledvärkande kropp dag efter dag - för att hålla skiten borta. Att då dessutom vara damm- och kvalsterallergiker innebär ju att man får städa och skaka extra mycket. Som om det inte räcker med att bara bädda för att ryggen ska värka och jag ska gå som en fällkniv en dryg halvtimme! Värken sitter i flera dagar efter en dammsugning eller ett par timmar i tvättstugan. Roligare kan man ha. Om man har råd. Och det har man ju inte.

Men nu är det rent och fint här hemma. Och det kommer så att vara tills maken kommer hem om några dagar. Han är som karlar är mest, en naturbegåvning när det gäller att släppa kläder och tidningar omkring sig, lämna svarta fingeravtryck på dörrposter, köksluckor och på kylskåpsdörren. Dom enda karlar jag träffat som inte är såna är min pappa och min exman. Och jag tror att även min son är sån.

Na, nu ska jag borsta tänderna och sticka till tandläkaren. Inte kul det heller. På hemvägen ska jag köpa mig ett par trisslotter och hoppas på storkovan. Håll tummarna!